torsdag 26 augusti 2021

Ett inlägg nedan från Ronit Koerner om ALBASveriges berättarvandring torsdag 5 augusti.
 
Kära ALBA medlemmar!
”Det hände sig en gång,
men var hände det då?
Ja, var hände det då egentligen inte?"
Det hände att:
Tre sagoberättare vid namn Birgit, Sigrid och Ronit vandrade med sina vänner, ALBA medlemmar och en liten hund, ut i den vackra Augustikvällen. De vandrade länge o väl runt Flatensjön, upp och ner för gröna backar, genom den mörka skogen och vid det blåa vattnet, allt var fylld av fågelsång och gröna växter. De kallade på sagorna från deras boningar i sagornas tippiby långt bort i världen.
Och sagorna kom,
Och sagorna blev berättade,
Och sagorna fick oss att skratta,
Och sagorna fick oss att .....
Och sagorna
Sagorna
Och vi sjöng medan vi gick
Och vi pratade
Och vi lyssnade på skogen och vattnet.
En berättelse om en fjäril
En om Askepotten
En judisk
Och en romsk
En från Skåne o en från Småland
En från Irland
En från Indien med judiskt ursprung
Jag har en gång sett det!
Jag har en gång varit med om det!
Och om händelsen som har skådats av den andliga världen inte har dött så lever den än idag och därför kan vi berätta för er att vi har varit med om det och kommer att bjuda er till oss igen och uppleva det med oss.
Så var det för länge sedan den 5/8 2021 när viruset spred sig över världen men här i sagornas värld fanns bara lycka, inspiration, hopp och glädje med…
Hälsningar från berätterskorna Sigrid o Birgit
genom Ronit
May be an image of 3 people, people standing, outdoors and treeMay be an image of 4 people, people sitting, tree and outdoors

onsdag 21 april 2021

NY berättelse: Vattendroppen GLITTRA

 

                                     Vattendroppen Glittra

                                en påskberättelse av Katharina Karlsson

                                                   


Det finns en vattendroppe som heter Glittra. Liten och genomskinlig är han.

 Med hela sin stora vattendroppsfamilj har han gjort en lång resa.

Ända fram till påsk!  Vadå för en resa undrar du kanske?

 Det skall jag berätta, om Glittras stora äventyr. Ja, så här gick det till: 


Under den långa vintern satt Glittra fast i ett kallt isblock långt upp i norr. Det var en tråkig och svår tid, han tyckte ju om att röra på sig, flyta runt och och möta andra droppar. Men det gick inte där i isen, inte alls! Länge, länge fick lille Glittra sitta alldeles still. Han höll på att bli alldeles grumlig av allt väntande! 


En dag började solen värma och smälta isblocket. Glittra lossnade, fick äntligen röra på sig och följde med sin stora vattendroppsfamilj ut i havets strömmar. De var ungefär triljoner, triljoner stycken.. Oj vilken fart det blev, så roligt de hade. Solens strålar värmde mer och mer. Glittra glittrade och gled i ljuset. Solstrålarna lockade och sjöng: 


 " Vi är solens armar och händer,

 följ med oss och var i ljuset!"


Men hur skulle en liten vattendroppe ta sig ditupp tror du? 

Glittra tog mod till sig, han gjorde sig väldigt liten och lätt. Solstrålarna lyfte honom högt upp i luften. Han blev yr av stolthet och lite rädd också. Andra droppar följde med. En lätt vindpust föste ihop dem till ett litet moln. De for över havet och in mot land. Skogar och ängar låg nedanför, en svag grönska syntes. Trädens grenar var bruna och nakna, på dikesrenarna fanns små guldstänk, tussilago! Glittra såg och såg på allt det vackra, tills solstrålarna försvann. Det var plötsligt kväll och kallt. Trött och tung sjönk han ner till  jorden och rann sakta nerför ett grässtrå. Han rann vidare och sökte sig till en hålighet nere i jorden. Där var det varmt, mörkt och instängt tyckte Glittra. Han drömde om solstrålarna och  glitterleken. Skulle det alltid vara så här mörkt? Han längtade efter ljuset. Skulle jorden bli ljus inuti nån gång? Han drömde vidare.


Tidigt en morgon, jag tror att det var i början av påsken, så kom en ny vattendroppe rinnande ner längs en trädrot. Hon berättade om månen som lyste på vårhimlen. Hon sa att något nytt och stort skulle hända. Vadå? 

Det var mycket tyst och stilla inne i jorden hela dagen. Kusligt tyst, tyckte Glittra

Han darrade av ängslan. Men var det bara han som darrade? Nej, det var alla små vatten-droppar i jorden, alla stenar, trädens rötter, ja hela jordens inre som darrade. Sakta förvandlades darrandet till en sång, som steg upp ur jordens mitt. 

Sången var mäktig, som en storm, som havets starkaste vågor, den lät så här: 


" Nu tränger solen in i mig, 

jag är moder Jord. 

Allting föds på nytt idag, 

moder Jord, det är jag."


Glittra fylldes av glädje och ville strax berätta för solstrålarna om jordens sång. Han pressade ihop sig och letade sig uppåt, längs trädets rötter. Han kom till en liten öppning, 

ja, till en källa! Då trängde solens strålar fram mellan trädets grenar och lyste rakt ner på Glittra och omfamnade honom! Nu var hans väntan över. Det var påsksöndag och hela hans lilla genomskinliga kropp lyste och glittrade ikapp med solstrålarna.


 När vi lyssnar noga till källan hörs ett porlande, en sång. Det är Glittra och hans stora vattendroppsfamilj som berättar om jorden och om påsksolen som gör allting nytt. 

De vet det först av alla!


 "Solens ljus, solens ljus gör natt till dag, 

solens ljus, solens ljus lyser varje dag. 

Kära sol, värm upp mitt sinn.

                  Kära sol, kära sol, lys i mitt hjärta in!"               



                                

                                                                                                         Katharina Karlsson


tisdag 20 april 2021

Kära berättare och medlem- vill du presentera dig?



 Här är det läkande berättandets gudmor Nancy Mellon! Just nu under våren håller hon internetkurs med Ashley Ramsden. Flera av våra medlemmar deltar.

Vill du själv presentera dig som berättare, med en foto till? Läs gärna vad andra skrivit här på sidan under BERÄTTARE. Skicka text och foto till albasverige@gmail.com så lägger vi upp det! 

Vi ser fram emot din presentation!





onsdag 14 april 2021

Kära medlem!

Välkommen till årsmöte 25/4 kl. 14 -17 på Zoom.

Länk skickas ut med mail.

Kom ihåg att anmäla dig, senast 18/4 tack

 till albasverige@gmail.com

                                                             Isa Lilja Tibbling ordförande



 

lördag 20 mars 2021

ALBA Sverige firar H. C. Andersons födelsedag långfredag 2 april kl 19.00- 20.30 på Zoom!

Vill du bidra med en berättelse? Kontakta vår värdinna Ronit Koerner snarast!

koernerronit@gmail.com

Vill du lyssna, maila Ronit och anmäl ditt intresse för en länk!

Välkomna skall ni vara!







lördag 27 februari 2021

FÖLJESLAGAREN, en norsk folksaga. Söndagen 7/3 kl. 19.00

 Nästa berättarkväll med värdinnan Ronit Koerner på Zoom. 

Ett "stafettberättande" med sex berättare sammanlagt.

Håll utkik på ALBA Nordens Facebooksida för närmare anvisningar för att få en länk några dagar innan.




Här kommer två nya berättelser i ALBA-repertoaren! "Mirakelmedicinen" som Stine Hee skapat

 i Corona-tiden och "Så ett frö", som Liselott Karlsson-Selén fått genom Roi Gal Or ! Varsågoda!


                                                          SÅ ETT FRÖ

Det var en gång en man, en sökare, och - för att  följa sitt hjärtas önskan att förstå universums vägar - gav han ett löfte om att fortsätta sitt sökande till dess han hade funnit visdom. Han färdades långt och länge, ständigt grubblande över vad som skulle vara rätta vägen att följa för att kunna nå upplysning och därmed få ett slut på allt lidande i världen.

På sin resa hade han många samtal med de personer han mötte, han såg många landskap och många städer. Då och då stannade han en tid vid olika andliga skolor där han mötte många visa lärare, siare och mästare som passionerat och hängivet talade med honom om de rätta vägarna att följa för att nå underbara andliga insikter. Men sanningen att säga, istället för att lära sig något på dessa platser, kände han sig alltid, vid slutet av dagen, lämnad ensam med den tunga bördan av sin jordliga  existens.


En dag, när han vandrade vägen fram, såg han en stig bredvid vägen som ledde bort över fälten.  Han beslöt sig för att följa stigen. Den ledde så småningom fram till ett litet skjul av trä och utanför skjulet fanns en skylt där det stod: ”Här kan Du köpa ALLTING som ditt hjärta önskar”: Mannen gick in i skjulet genom en liten dörr och där mötte han en gammal kvinna med långt, vitt hår och strålande ögon. 

”Är det sant,” frågade mannen, ”kan jag verkligen köpa ALLTING  jag önskar mig här?” ”Javisst,” svarade kvinnan med ett vänligt leende, ”ALLTING! Så, vad kan jag hjälpa er med idag, min herre?”


Mannen förstod att kvinnan menade allvar med sina ord och han väntade inte en sekund längre. Han hade hela listan färdig i sitt huvud sedan många år tillbaka och svarade genast: ”Ja, jag vill ha total kunskap och förståelse. Jag vill ha frid i sinnet och en lugn själ. Jag vill ha förmågan att förstå och att bli förstådd av andra människor oavsett vilken bakgrund de har. Jag vill veta när jag ska vara tyst för att lyssna och jag vill kunna finna de rätta orden i varje sammanhang. Jag vill ha förmågan att älska mig själv och att älska andra. Jag vill att världen slutar upp med att utnyttja jorden och att människor inte är själviska. Jag vill inte att det längre ska finnas krig utan världsfred och…”

”Ursäkta mig, min herre,” avbröt kvinnan hans ordflöde, ”Jag tror att ni har missförstått en smula…det ni önskar och ber mig om är frukterna, men här kan ni endast få fröerna.”


                                                                                                            efter Roi Gal Or






Mirakelpulvret 




Det var en gång en kung och en drottning, som hade tre söner. De två äldsta var präktiga och företagsamma unga män, men den yngsta gick sina egna vägar och höll sina tankar för sig själv.  En dag kom det två handelsmän till slottet och bad om företräde för kungen. 

- Ers majestät, vi har hört att i detta rike växer inte allt så bra som det skulle kunna göra. Vi har kommit för att hjälpa er. Låt oss säga med en gång att vi har ett mäktigt erbjudande till er. Vi har ett mirakelpulver, som får alla växter att växa bättre och säkrare. 

- Oh, sa kungen låt höra, finns det verkligen något sådant?

- Absolut, sa de, det har väckt stor succé i andra riken. Och vi vill erbjuda detta pulver gratis till er det första året. Då kan ers majestät dela ut det till alla i riket helt gratis. Och kungen tar naturligtvis in skatt som vanligt. Kungen tyckte det lät väldigt bra, fast drottningen så på honom med bedrövade ögon. De två äldsta sönerna var begeistrade och hovet nickade sitt erkännande. Avtal skrevs. Och alla i riket började nu odla med mirakelpulvret. Och det var som handelsmännen hade sagt en succé. Allting växte i överflöd. Mycket mera än de behövde för eget bruk och de började sälja av sitt överskott till andra riken. Och bönderna kunde börja köpa saker de aldrig hade trott möjligt.

Men som åren gick började många bli trötta och sjuka på ett sätt, som de inte hade upplevt förut. Men som tur var hade handelsmännen också medicin för detta. Alla litade på handels-männen, om någon började tycka något annat blev de illa sedda. 

Den yngste kungasonen tyckte inte om det som hände och vankade rastlöst runt på slottet. En dag kom han förbi köket, just som kocken höll på att skälla ut kökspigan Sofia.

-Vad gör du! skrek han, du ska inte tro, du kan lägga helande örter i maten för att folk är trötta. Här använder vi medicin och inte en massa konstigheter. Jag ska rapportera till kungen. Här har vi ingen användning för dig. Ut ur slottet med dig, och kom inte tillbaka. Gråtande sprang flickan ut ur slottet, rakt in i famnen på prinsen, som hade följt efter.

- Snälla gör mig inget illa, grät flickan.

 - Jag ska absolut inte göra dig illa, sa prinsen vänligt. Jag hörde vad kocken sa, när jag kom förbi köket. Jag tror du vill väl, vi tänker nog lite lika. Kom, följ med mig, låt oss gå ut i världen och se vad vi möter. Flickan log mot honom och så tog de varandra i händerna och tillsammans gick de ut i de mäktiga skogarna, längre och längre bort till de en dag kom fram till en liten stuga med den vackraste trädgården de någonsin hade sett. Blommor och grönsaker frodades om vartannat. Ut kom en gammal, klok gumma, som bjöd dom välkommen. 

Vilken underbar trädgård du har, fast det ser just inte ut som om det växer med mirakelpulver, sa prinsen. 

Det gör det inte heller förstår du prins. Här gödslar vi jorden med naturliga medel och skickar kärlek till naturens väsen, det är de som får växterna att gro, om du inte visste det.

Det var ett lugn och en harmoni på stället, som de båda tyckte om. 

- Oh, att få bo här, suckade Sofia. 

- Det kan ni gärna få, sa gumman, så länge ni behöver, om ni bara vill hjälpa mig med allt, som ska göras. Och så blev det. Sofia och prinsen hjälpte till med att laga mat och lärde sig att odla. Och tillsammans skickade de ut kärlek till alla i riket. Det blev en lycklig tid för alla tre. 

Åren gick. Men ute i landet var det inte lika lyckligt. Grödorna växte inte så bra längre och många blev sjuka. Kungens trädgårdsmästare tog mod till sig och sa, att det var för att det inte var tillräcklig med näring i växterna längre och att jorden höll på att dö av allt mirakelpulver. Och naturens väsen hade flytt. Men handelsmännen kom och övertygade dem om att de bara skulle använda lite mera mirakelpulver, så skulle allt ordna sig. Växterna skulle ha näring och naturens väsen, ja, det var det väl ingen som trodde på i dessa upplysta tider. 

 Men flera och flera bönder gav upp sin jord, lät den växa igen och började att hugga ved i skogen till sin försörjning. En dag kom en av dessa förbi stugan och såg den vackra trädgården. Också han häpnade, tog mod till sig och gick in och frågade hur det gick till, att allt växte så bra. Den kloka gumman berättade gärna och tog honom med runt i trädgården och förklarade hur han skulle göra för att få igång sin jord igen, när han kom hem.  

-Här har du en påse frö att börja med. Kom nu ihåg att göra som jag har sagt, sa gumman, och dela med dig av din nya kunskap om det finns någon som vill lära sig. Och kom ihåg att skicka kärlek, inte bara till växterna, men också till alla andra.

Och det gjorde han. Hans jord hämtade sig och allt började växa igen som det skulle. Han fick fina grönsaker med god näring och alla i hans familj blev friska och starka. Bönderna omkring såg det. De ville också ha friska barn och god mat. Och han lärde dem det han hade lärt. Det spred sig och runt omkring i riket började det frodas igen. Det tog lite tid innan det nådde kungen. Men då lät han bud gå runt, att man måste odla på anvisat sätt och använda mirakelpulver. Men bönderna brydde sig inte längre. De tänkte inte  vara trötta och sjuka för att de fick dålig mat eller blev konstiga av all medicin. Då skickade kungen ut sina soldater för att arrestera dem som inte gjorde som de skulle. 

Men det hade hänt något i riket, som ingen kunde ha tänkt på. Bönderna hade fått nytt mod och kraft. De hade blivit hjälpsamma och glada, stolta över att ha klarat sig så bra. När soldaterna kom, bjöd de vänligt in dom på mat och vin. Och soldaterna sa inte nej för så mycket god mat hade de inte fått på länge. Och bönderna bjöd in dem till att stanna och hjälpa till. Och runtomkring stannade soldaterna, för här fick de mycket bättre villkor än kungen någonsin hade gett dom. Nu började kungen bli orolig. Han hade ingen makt längre och handelsmännen hade satt press på honom, att om han inte köpte det avtalade mirakelpulver skulle de ta över landet. Och kungens skattkammare var tom. Kungen var åter villrådig och började tänka på att hans äldsta söner kanske kunde ta över riket. De som var så klipska, de som i så många år gått och trånat efter tronen. Men sönerna hade i tid skaffat sig uppgifter för handelsmännen i ett annan rike. 

Då tyckte drottningen, att det var dags att kungen började tänka på sin yngsta son. Många år hade gått och han hade varit glad att slippa honom. Men drottningen övertygade honom om, att det kunde vara en räddning. Bud skickades ut i landet. Och en dag hittade en budbärare ut till den kloka gummas stuga. Prinsen skulle infinna sig på slottet omedelbart. När prinsen förstod vad det var frågan om, bad han budet vänta en stund. Han konfererade snabbt med den kloka gumman och Sofia och gick ut och sa:

- Jag ska komma till kungen, när tiden är inne. Men först vill jag tala med handelsmännen. Be kungen skicka hit dem, om de har några krav på riket.

Handelsmännen skrattade, när kungen förelade dem detta. Den odågan skulle det inte bli svårt att sälja lite extra mirakelpulver till och så lite mediciner på köpet. Hot om våld, förtal och ekonomisk ruin var alltid verksamt. Och ut till gummans stuga drog de. Och där stod gumman, prinsen och Sofia ganska oberört och tog emot dom. 

- Jag har satt upp ett nytt avtal med er, sa prinsen. Där står, att ni inte får sälja något i detta land eller ha fordringar på någon eller något.

Handelsmännen stod väldigt tysta ett tag. Så började de prata väldig mycket och hota med det ena och det andra. Men de tre stod alldeles oberörda och låt orden flöda över sig. Till sist tog orden slut och prinsen sa:

 -Skriv under här! 

- Aldrig i livet! sa de. 

- Jag är den kommande konungen, sa prinsen, och vill ni inte skriva under kan ni gå. 

Handelsmännen vände på klacken och gick utan ett ord. Prinsen tittade på den kloka gumman, som blinkade finurligt. 

- De kommer inte långt, sa hon. Jag har gjort ett magiskt skydd runt hela området, de kommer tillbaka, när de tröttnar på att tossa runt i skogen.

Nästa morgon väldig tidigt kom två handelsmän, sönderrivna och förvirrade, trötta och törstiga linkande fram till stugan. De hade irrat omkring i skogen halva natten och sen sovit under något träd.

- Vad kan vi göra för herrskapet, sa prinsen. 

-Var har du det där förbaskade pappret? fräste de. Och så skrev de äntligen under avtalet. Handelsmännen återvände till sitt eget land och de kom aldrig tillbaka. 

När gumman kände på sig att det var lugnt, var det dags för prinsen att återvända till slottet. Med sig hade han sin älskade Sofia. De blev väl mottagna. Kungen drog sig tillbaka och ställde till med både kröning och bröllop. För ett präktigt bröllop skulle det bli mellan prinsen och Sofia.  Och nu började en verkligt god tid för alla. Den nya konungen skickade bud ut till alla, att de med stor glädje kunde fortsätta att odla och leva, som de börjat. Ingen skulle längre använda mirakelpulver. Och mycket mera fanns kvar att lära. Och tillsammans med sin drottning Sofia skapade han ett frodigt rike i fred och frihet. Och Moder Jord gav dem allt de behövde.

                                                                                                                            Saga av Stine Hee


                                                                

onsdag 30 december 2020

 Nyårsberättelse med ALBA: "Sir Gawain och den gröne Riddaren"